Kanske världens roligaste sketch
Björn Gustafsson i all ära - Men Jeff Dunham skulle jag inte missa för nåt i världen!
Vilka tidningstyper har du på jobbet?
Jag har funderat..... Jorå, s´att! Det är populärt att jämföra medmänniskor på gymmet om vilken träningstyp de är, medmänniskor och vilken jeanstyp de är.
Jag tänkte ge mig i kast med att jämföra olika tidningstyper som finns på jobbet.
Råd & Rön
Den lättsamme personen som på ett pedagogiskt och politiskt rätt sätt ger sina medmänniskor råd och tips om hur de kan förenkla arbetet, middagsbestyren eller toalettrenoveringen.
Expressen
Skvallertackan som knappt hinner lyssna färdigt på vem som är med vem, vilken chef som gjort en dundertavla eller vem som gått in i väggen senast innan hon springer vidare med det. Som om det vore en "fortunecookie" som man får på mail som måste skickas vidare till "fem till tio personer om man vill vara vid liv vid samma tid imorgonbitti", "elva till femton personer om man familjen ska få ha hälsan i behåll resten av livet" eller "100 till 150 personer om man vill bli ekonomiskt oberoende".
Vecko Revyn
Tjejen, oftast men ibland numera även killar, som spendrar nästan hela arbetsdagen åt att vända sig mot speglarna i kapphallen eller bättra på sminket. Vecko Revyn spenderar mer reell tid vid aftonbladet Klick än vad arbetsdagen inrymmer.
Aftonbladet Sportbladet
Personen, oftast av manlig karraktär, som upplever det som ett kall från ovan att prata sport med kolleger, avtalspartners och kunder. Sport i deras bemärkelse är fotboll eller ishockey.
Dagens Nyheter
Den person som är gråare än de gråaste kommunalgråa väggarna. Talar om de samtalsämnen som är rätt i tiden att tala om och inger till en början ett empatiskt intryck innan man inser att pladdret om tsunamis, krig och svält bara är ett sätt att verka märkvärdiga på. De liksom jag bryr sig bara om sin familj och deras egna materiela nöjen.
En ding, ding värld
Personen som bara snackar om, och lindar in sig i, sina egna halvsanningar och improviserade historier.
Lokala tidningen
Som har mer kännedom om vad som händer folk i närheten än vad de som råkar ut för det själv gör. Enormt god lokal kännedom och kan alla känsliga detaljer om tidigare duster.
Jag tänkte ge mig i kast med att jämföra olika tidningstyper som finns på jobbet.
Råd & Rön
Den lättsamme personen som på ett pedagogiskt och politiskt rätt sätt ger sina medmänniskor råd och tips om hur de kan förenkla arbetet, middagsbestyren eller toalettrenoveringen.
Expressen
Skvallertackan som knappt hinner lyssna färdigt på vem som är med vem, vilken chef som gjort en dundertavla eller vem som gått in i väggen senast innan hon springer vidare med det. Som om det vore en "fortunecookie" som man får på mail som måste skickas vidare till "fem till tio personer om man vill vara vid liv vid samma tid imorgonbitti", "elva till femton personer om man familjen ska få ha hälsan i behåll resten av livet" eller "100 till 150 personer om man vill bli ekonomiskt oberoende".
Vecko Revyn
Tjejen, oftast men ibland numera även killar, som spendrar nästan hela arbetsdagen åt att vända sig mot speglarna i kapphallen eller bättra på sminket. Vecko Revyn spenderar mer reell tid vid aftonbladet Klick än vad arbetsdagen inrymmer.
Aftonbladet Sportbladet
Personen, oftast av manlig karraktär, som upplever det som ett kall från ovan att prata sport med kolleger, avtalspartners och kunder. Sport i deras bemärkelse är fotboll eller ishockey.
Dagens Nyheter
Den person som är gråare än de gråaste kommunalgråa väggarna. Talar om de samtalsämnen som är rätt i tiden att tala om och inger till en början ett empatiskt intryck innan man inser att pladdret om tsunamis, krig och svält bara är ett sätt att verka märkvärdiga på. De liksom jag bryr sig bara om sin familj och deras egna materiela nöjen.
En ding, ding värld
Personen som bara snackar om, och lindar in sig i, sina egna halvsanningar och improviserade historier.
Lokala tidningen
Som har mer kännedom om vad som händer folk i närheten än vad de som råkar ut för det själv gör. Enormt god lokal kännedom och kan alla känsliga detaljer om tidigare duster.
Länge leve nörden!
Äntligen!
För en riktig filmnörd kan inte våren bli bättre!
Allas vår ungdomshjälte som med piska och hatt övervunnit
alla hinder med lika piskande och dryga kommentarer
som listiga upp(kors)tåg!
Vilken grabb har inte sprungit runt med ett skärp i ena handen och en "pangare" i den andra och sjungit
"Na na na naaaa,
Na na na.
Na na na naaaa,
na na na na na"?!
Filmhistoriens finaste repliker
För att glädja en av mina kära bröder kommer här lite av de finaste replikerna i filmhistorien:
"Back there I could fly a gunship, I could drive a tank, I was in charge of million dollar equipment, back here I can't even hold a job PARKING CARS!"
-Why did they pick you? Because you like to fight?
-I'm expendable.
-What mean expendable?
-It's like someone invites you to a party and you don't show up. It doesn't really matter.
-What's that?
-It's blue light.
-What does it do?
-It turns blue...
-Are you bringing in any weapons?
-Of course not.
-You're not changin' anything...
"Back there I could fly a gunship, I could drive a tank, I was in charge of million dollar equipment, back here I can't even hold a job PARKING CARS!"
-Why did they pick you? Because you like to fight?
-I'm expendable.
-What mean expendable?
-It's like someone invites you to a party and you don't show up. It doesn't really matter.
-What's that?
-It's blue light.
-What does it do?
-It turns blue...
-Are you bringing in any weapons?
-Of course not.
-You're not changin' anything...
Filmtajm! - This is disapointment!
Onsdagkväll. Planerad sedan ett par dagar tillbaka. A var inte tipp topp i form. Fortfarande sviter från..... ja gud vet vad egentligen. Men hon var hemma denna dag - och det är inget klent virke vi snackar om!
Jag hade en planerad vilodag från träningen. Mycket stod på spel. Som en liten ankfamilj styrde jag och barnen kosan mot Begga C - på väg för att hyra den blodigaste filmen sedan gladiator.
Månader och åter månader av lovord som matat det förväntansfulla filmmonstret som bor i mig. Nu äntligen ligger den på bordet. Jag slits mellan en avgrundsdjup önskan att få kasta skivan i spelarens släde och köra fastplay - och de karaktärsdanande minuterna av väntan.
När A väl, smidigt som en katt, lagt sig tillrätta i divanen och jag placerat min lekamen intill henne så var spänningen i rummet stoftifierad så till den milda grad att man kunnat färglägga den i allsköns färger. Mest trolig skulle den bli bloooodfärgad.....
Döm om min övervåning när filmen börjar och det visar sig vara det värsta av dravel jag sett. Allt faller på sin egen orimlighet i filmens handling. Redan de första minuterna börjar regissören treva efter grässtrån att hålla sig kvar i genom att exponera det täckta könets övre genitala delar filmat med en höghastighetskamera - spännande om man är 12 år kanske!
Jag säger inte att jag är någon kampkonstexpert - men det är jag :-) Ingen har nog blivit så grov utan motståndsträningen som dessa grabbar. Tillgången på optimerad kost osv har jag ingen aning om, men mina surt förvärvade 2 kilo muskler har tagit långt tid av grenspecifik träning att forma. Dessutom går de i ofärskämt bra form ut i strid. Börjar min avundsjuka lysa igenom tro? Ja men jag menar, hur verkligt är det?!
Ja men just ja! Den bygger ju på en myt och kanske en liten halvsanning. Så längre in i filmen när handling, blod och intrig är inne på andra andningen så låter jag mig hänföras som en riktigt filmälskare bör.
Underbara scener där realtime blandas med ultrarapid och blod blandas med svettiga byggarkroppar i minimala kalsonger. En stridsteknik som tycks mer sofistikerad än någon asiatisk kampform och kampanda jag någonsin hört talas om. En intrig om kungadömet och jungfrulig oskuld...... ehhhh....kanske inte så mycket oskuld men vaffan, det passade bra att skriva.
En helt klart manlig film med ett så stort och gastkramande slut som man kan önska. Efter att nästan ha sargat en av soffkuddarna svårt i all oro för hur det ska gå för spartanerna så kan jag pusta ut - slaget är vunnet trots att vi aldrig sett den faktiska slutet.
Vacker filmatisering av något som kan ha hänt i en sedan länge svunnen tid! När filmen mognat i mitt minne under natten kan jag inte annat än säga "-Faan vad bra!"
Oj vilken kovändning jag gjorde...
"Give them nothing, but take from them everything!"
Jag hade en planerad vilodag från träningen. Mycket stod på spel. Som en liten ankfamilj styrde jag och barnen kosan mot Begga C - på väg för att hyra den blodigaste filmen sedan gladiator.
Månader och åter månader av lovord som matat det förväntansfulla filmmonstret som bor i mig. Nu äntligen ligger den på bordet. Jag slits mellan en avgrundsdjup önskan att få kasta skivan i spelarens släde och köra fastplay - och de karaktärsdanande minuterna av väntan.
När A väl, smidigt som en katt, lagt sig tillrätta i divanen och jag placerat min lekamen intill henne så var spänningen i rummet stoftifierad så till den milda grad att man kunnat färglägga den i allsköns färger. Mest trolig skulle den bli bloooodfärgad.....
Döm om min övervåning när filmen börjar och det visar sig vara det värsta av dravel jag sett. Allt faller på sin egen orimlighet i filmens handling. Redan de första minuterna börjar regissören treva efter grässtrån att hålla sig kvar i genom att exponera det täckta könets övre genitala delar filmat med en höghastighetskamera - spännande om man är 12 år kanske!
Jag säger inte att jag är någon kampkonstexpert - men det är jag :-) Ingen har nog blivit så grov utan motståndsträningen som dessa grabbar. Tillgången på optimerad kost osv har jag ingen aning om, men mina surt förvärvade 2 kilo muskler har tagit långt tid av grenspecifik träning att forma. Dessutom går de i ofärskämt bra form ut i strid. Börjar min avundsjuka lysa igenom tro? Ja men jag menar, hur verkligt är det?!
Ja men just ja! Den bygger ju på en myt och kanske en liten halvsanning. Så längre in i filmen när handling, blod och intrig är inne på andra andningen så låter jag mig hänföras som en riktigt filmälskare bör.
Underbara scener där realtime blandas med ultrarapid och blod blandas med svettiga byggarkroppar i minimala kalsonger. En stridsteknik som tycks mer sofistikerad än någon asiatisk kampform och kampanda jag någonsin hört talas om. En intrig om kungadömet och jungfrulig oskuld...... ehhhh....kanske inte så mycket oskuld men vaffan, det passade bra att skriva.
En helt klart manlig film med ett så stort och gastkramande slut som man kan önska. Efter att nästan ha sargat en av soffkuddarna svårt i all oro för hur det ska gå för spartanerna så kan jag pusta ut - slaget är vunnet trots att vi aldrig sett den faktiska slutet.
Vacker filmatisering av något som kan ha hänt i en sedan länge svunnen tid! När filmen mognat i mitt minne under natten kan jag inte annat än säga "-Faan vad bra!"
Oj vilken kovändning jag gjorde...
"Give them nothing, but take from them everything!"
