Neanderthal

Nu har jag på 12 timmar lyckats avverka de jobbigaste passen under denna cykeln. Men det har inte varit utan ansträngning *puh*. Igår så körde jag framsida lår och mage på Jocks. Å tänk att det är alldeles som att man skulle skämmas inför spä´halsarna och kontorstjejerna när man är där.

Det är inte riktigt min naturliga hemmiljö... När man kör knöböj kniiiiper man mer än man grymtar. Och man pyser mer än man frustar när man kör sina max-set i lårsträcken. Men det gick riktigt bra igår. När jag väl lagt fitnessfasonerna åt sidan
och bara lyssnade på In Flames så kom det av sig själv. Och vilken pump jag fick.
Mina sista sissy´s gjorde benen knallhårda..... för ett par sekunder.

Imorse så fick ryggen sitt i både latsdrag och stångrodd i deras riktigt undermåliga smithmaskin (Jocks igen, återkommer till det) allt i max-set´s tecken. Sedan stökade jag på lite i diverse roddmaskiner och dylikt.

Men för att återkomma till den där smithmaskinen. Jag har ju inte allt för höga tankar om Jocks. Men ibland får det duga.
Nå väl. Igår när jag skulle köra benböj i smithen så upptäckte jag dess begränsningar.
Dels så svajar den som grässtrån om man lägger på lite bealstning. Det finns liksom inget som stöttar den i sidled och det känns som att man när som helst ska få ställningen ur sina fästen.

Dessutom så är hakarna reglerade så att man trycker upp stången, vrider hakar för att kunna börja köra MEN de hamnar på sin höjd i lodrätt läge vilket gör att när man börjar utföra övningen, oavsett om det är knäböj, stångrodd eller till och med bänk så riskerar man att med den naturliga rotationen haka fast stången mot sin vilja.

Mycket irriterande!