Men för helvete, väx upp!

Redan när jag vaknade så kände jag att idag kommer det passa fint med en god glass efter middagen.
Jag visste vad som väntade. Montering av studsmatta, krattning av löv och fjolårsgräs medelst bortförsel av detsamma - och en massa annat som inte var inplanerat.

Så när vi hade grillat kycklingen och inmundigat den kullinariska måltiden så åkte jag och Nova till närmaste Mack-station och köpte glas. Just nu finns bara en glas i mina tankar. En glass med en aning oortodox kryddning, lite som glassboxens motsvarighet till Aladinaskens körsbärslikör - antingen älskar du eller hatar du den.

A´s val var redan klart. Nova ville såklart ha en likadan glass som mig - finsmakare som hon är. Men jag visste innerst inne att Neo aldrig skulle tycka om den. Så jag gick på ett, vad jag trodde var, säkert kort och köpte gamla hederliga och beprövade Sandwich.

Men när vi hade tagit plats i utemöbeln kom ett helt annat scenario än jag kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi att utspela sig. Neo gjorde en helvändning och, helt precis som A hade lyckats förutspå, skulle han ha samma glass som Nova. Eftersom Nova hade samma glass som mig så fanns bara en sån kvar. Han skulle ha min till varje pris och just då men enbart då, så agerade jag någorlunda vuxet och gav honom min - precis som en vuxen och en förälder gör (kalla mig gärna curling-, bowling- eller fotbollsförälder, eller vad det nu heter).

Men där sa treåringen i mig ifrån! Jag ville bara ställa mig upp och skrika;
"-Min glass - ta hit!" och gjorde mig beredd på att sparka i bordet om jag inte fick tillbaka den.
Istället så reste jag mig upp och sprang tjurig därifrån. Jag grep tag i några klädesplagg som jag egentligen inte ansåg ligga särskilt olämpligt till, och skulle minsann visa var de ska hänga! På väg till klädhängaren så sparkade jag till en kudde som låg väldigt lägligt. Jag ville bara grina!

Efter ett öginblick så började jag sansa mig och började tänka rationellt. Den egotrippade, treåringen börjar avvika... Då hör jag Neo ropa "- Pappa, du kan få din glass!"
En riktig dräpare. Lärjungen blir lärare. Näst intill snyftande gick jag ut mot altanen och fick veta att han inte tyckte om glassen. Han ville ha sin Sandwich igen. Jag torkade tårarna och åt förnöjt min efterlängtade glass.

Även om grinet och tårarna egentligen aldrig fanns där så var det ändå gråt och tandagnislan på sätt och vis...

Men för helvete, väx upp!
image16

Innehåll
Chokladglass med överdrag av mjölkchoklad (25%) med smak av kanel, muskot och honung. Skummjölk, socker, glukossirap, kakaosmör, vegetabiliskt fett, skummjölkspulver, kakaomassa, smörfett, fettreducerat kakaopulver, helmjölkspulver, emulgeringsmedel (E471, E442, E476), stabiliseringsmedel (E410, E407), arom.


Kommentarer
Postat av: Anscheklick

Tåren skymtades iallafall! :)

2008-05-02 @ 11:46:40
URL: http://anscheklick.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0