Länge leve nörden!
Äntligen!
För en riktig filmnörd kan inte våren bli bättre!
Allas vår ungdomshjälte som med piska och hatt övervunnit
alla hinder med lika piskande och dryga kommentarer
som listiga upp(kors)tåg!
Vilken grabb har inte sprungit runt med ett skärp i ena handen och en "pangare" i den andra och sjungit
"Na na na naaaa,
Na na na.
Na na na naaaa,
na na na na na"?!
"Kan du vända på mig?"
Som ni alla vet så är ju ungar för jävla bedårande - särskilt ens egna. Nu skriver väl jag enbart till de närmast sörjande.
Men, vid middagsbordet så säger Nova;
- Mamma? Kan du vända på mig?
- Hur då, menar du?
- Så jag blir åt rätt håll i skeden...
Hon sitter alltså och tittar på sig själv i den konkava delen av skeden. Och även fast man som vuxen inte förstått varför man syns upp-och-ner så har man i alla fall lärt sig av erfarenhet att det inte är nåt man kan ändra på.
Hur som helst - roligt hade vi åt saken!
Men Nova får nog vänta med att lära sig att;
"Hur man än vänder sig så har man rumpan bak"
Men, vid middagsbordet så säger Nova;
- Mamma? Kan du vända på mig?
- Hur då, menar du?
- Så jag blir åt rätt håll i skeden...
Hon sitter alltså och tittar på sig själv i den konkava delen av skeden. Och även fast man som vuxen inte förstått varför man syns upp-och-ner så har man i alla fall lärt sig av erfarenhet att det inte är nåt man kan ändra på.
Hur som helst - roligt hade vi åt saken!
Men Nova får nog vänta med att lära sig att;
"Hur man än vänder sig så har man rumpan bak"
Synonym: "Drivhus"?
Idag när jag var och tränade så var det uppskattningsvis 25 grader varmt och en luftfuktighet på ca 90% där. Det fick mig att tänka på att gymmet kanske är som ett drivhus. Mer eller mindre metaforiskt talat, såklart. Jag är ju inte galen heller... Eller?
De flesta av gymmets kunder är nog inte där enbart för det höga nöjets skull utan även för att jaga hypertrofi (trots att de kanske inte ens förstår ordet, eller som vissa lyckas bevisa, inte ens dess betydelse med sitt enklaste ord).
"Litet hus i industriområdets slut, litet gym som sticker ut, byggarn häver hantel upp på arm, han är inte längre någon tarm".
Om det är likt ett växthus inne på gymmet., kan man då se det som ett drivhus där vi likt blommor och andra botaniska växter med hjälp av värmen och fuktigheten lyckas bygga våra kroppar?
Eller råkar vi ut för en lokal form av växhuseffekt och blir förorenade av våra egna avgaser till vår önskade fysiks förtret?
Vad surrar jag om egentligen?! Det blev ett jäkligt lyckat pass även fast man inte visste om man hade, eller skulle, duscha när man klev in där.
Om det finns fog för Neanderthal´s hypotes så kanske framtidens gym kommer se ut så här:
De flesta av gymmets kunder är nog inte där enbart för det höga nöjets skull utan även för att jaga hypertrofi (trots att de kanske inte ens förstår ordet, eller som vissa lyckas bevisa, inte ens dess betydelse med sitt enklaste ord).
"Litet hus i industriområdets slut, litet gym som sticker ut, byggarn häver hantel upp på arm, han är inte längre någon tarm".
Om det är likt ett växthus inne på gymmet., kan man då se det som ett drivhus där vi likt blommor och andra botaniska växter med hjälp av värmen och fuktigheten lyckas bygga våra kroppar?
Eller råkar vi ut för en lokal form av växhuseffekt och blir förorenade av våra egna avgaser till vår önskade fysiks förtret?
Vad surrar jag om egentligen?! Det blev ett jäkligt lyckat pass även fast man inte visste om man hade, eller skulle, duscha när man klev in där.
Om det finns fog för Neanderthal´s hypotes så kanske framtidens gym kommer se ut så här:
Ej för känsliga läsare!
Nu är jag så desperat! Jag vill inte må så här längre! Mina vänner bara skrattar åt mig - om jag hade några vänner det vill säga...
Nä, det känns som allt går emot mig nu. Varför svarar du inte i telefonen när jag ringer?! Jag är så beroende av dig!! Är det mig det är fel på? Varför ringer du inte upp trots att jag lämnat meddelande?!
Det känns som att det bara är du som kan hjälpa mig på riktigt.....
...med min nästa tatuering alltså. Hallå där, Pär. Är du där? Du får inte göra så här!
Nånting liknande så här ska den bli, med mindre fläcktyfus:
Nä, det känns som allt går emot mig nu. Varför svarar du inte i telefonen när jag ringer?! Jag är så beroende av dig!! Är det mig det är fel på? Varför ringer du inte upp trots att jag lämnat meddelande?!
Det känns som att det bara är du som kan hjälpa mig på riktigt.....
...med min nästa tatuering alltså. Hallå där, Pär. Är du där? Du får inte göra så här!
Nånting liknande så här ska den bli, med mindre fläcktyfus:
Let the competition... begin!
Vad bättre tider finns det än när snön försvunnit och solen gör sina första ryck och skiner med en aldrig sinande energi? Kroppen fylls med vigör och hugnad över att ljusare och längre dygn är komna. En viss förnimmelse av att det kommer att bli en sommar i år också med ett par veckors ledighet som påföljd - frukten av ett helt års arbete!
Men bäst av allt när man lever i ett bostadsområde som detta är den tysta tävlingen om vem som tar hem
- Årets premiär
- Årets nykomling
- Årets "skrytbyggge"
- Årets high score
och slutligen
- Årets folkvalde
Den som skött försäsongsträningen ordentligt har redan diskat gallret, inventerat och kompletterat grillgafflar medelst övrigt grillgeråd, köpt kol och tändvätska. Du tilldelas högre poäng och respekt om du använder dig av grillstarter och tändblock.
Säsongen har knappt börjat - men för den prestigefyllde har den förra knappt slutat.
Let the competition begin!
Men bäst av allt när man lever i ett bostadsområde som detta är den tysta tävlingen om vem som tar hem
- Årets premiär
- Årets nykomling
- Årets "skrytbyggge"
- Årets high score
och slutligen
- Årets folkvalde
Den som skött försäsongsträningen ordentligt har redan diskat gallret, inventerat och kompletterat grillgafflar medelst övrigt grillgeråd, köpt kol och tändvätska. Du tilldelas högre poäng och respekt om du använder dig av grillstarter och tändblock.
Säsongen har knappt börjat - men för den prestigefyllde har den förra knappt slutat.
Let the competition begin!
Knip käft, å kör!!
Ni vet hur man ibland kan fälla en sån där kommentar som får den andre personen att helt tappa fattningen.
Precis återkommen till de kommungråa väggarna på jobbet efter ett halvt bisarrt bröstpass kan jag fortfarande inte sluta skratta!
Först och främst - för att klargöra saker och ting. Jocks i Sundsvall är, och förblir, det sämsta lilla "på-sin-höjd-lämpad-för-rehab"-stället!! Samtidigt som jag försöker få bukt med min fotbollsspelande vän som antingen, av iver över att få köra ett efterlängtat lunchpass eller nervositeten att inte veta vad som komma skall, nästintill talar i tungor, så får jag även tampas med allsköns jävla tryckarlåtar och downbeats.
Stämningen blir mysigare och karln pladdrar på än värre. Nästan övertänd av alla koffein/kreatin/taurin-produkter jag nyss stoppat i mig och ivrig över att få prestera lite i övningarnas Rolls Royce känner jag min personliga osäkerhet skölja över mig. När rehab, små kroppsnära kläder och Roxette´s "It must have been love" blandas så blir det nära på en homo-erotisk upplevelse. Jag känner mig väldigt obekväm...
Under tiden som han ligger ner, till synes måttligt till medelansträngd utan tillstymmelse till att sluta pladdra
så frågar han;
- Asså, kan man studsa stången mot bröstkorgen?
- Ja det kan man, men det behöver inte vara rätt...
- Ja men, ja men, ja men.....
Då kommer dräparen - slagkraftig som en pålmaskin!
- Knip käft, å kör!!
Ja! Så tog man udden av diskusionen! Det var basta!
Vipps, så var det setet slut!
Tack för idag SJOMAK!
Precis återkommen till de kommungråa väggarna på jobbet efter ett halvt bisarrt bröstpass kan jag fortfarande inte sluta skratta!
Först och främst - för att klargöra saker och ting. Jocks i Sundsvall är, och förblir, det sämsta lilla "på-sin-höjd-lämpad-för-rehab"-stället!! Samtidigt som jag försöker få bukt med min fotbollsspelande vän som antingen, av iver över att få köra ett efterlängtat lunchpass eller nervositeten att inte veta vad som komma skall, nästintill talar i tungor, så får jag även tampas med allsköns jävla tryckarlåtar och downbeats.
Stämningen blir mysigare och karln pladdrar på än värre. Nästan övertänd av alla koffein/kreatin/taurin-produkter jag nyss stoppat i mig och ivrig över att få prestera lite i övningarnas Rolls Royce känner jag min personliga osäkerhet skölja över mig. När rehab, små kroppsnära kläder och Roxette´s "It must have been love" blandas så blir det nära på en homo-erotisk upplevelse. Jag känner mig väldigt obekväm...
Under tiden som han ligger ner, till synes måttligt till medelansträngd utan tillstymmelse till att sluta pladdra
så frågar han;
- Asså, kan man studsa stången mot bröstkorgen?
- Ja det kan man, men det behöver inte vara rätt...
- Ja men, ja men, ja men.....
Då kommer dräparen - slagkraftig som en pålmaskin!
- Knip käft, å kör!!
Ja! Så tog man udden av diskusionen! Det var basta!
Vipps, så var det setet slut!
Tack för idag SJOMAK!
I got a scratch I can not itch
Det jag trodde var en tillfällig pina har visat sig hålla i sig. Ju längre tid desto mer utmattande.
Det började igår, kom krypande, vet inte riktigt när. Till en början var det lite småroligt faktiskt.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att det skulle försvinna med lite träning. Men när träningen väl var slut och jag slog mig ner i soffan med en drink så var pinan än värre!
Det var det första som slog mig när jag vaknade denna morgon, det kändes i varje tramptag jag tog på cykeln på väg med barnen till dagis, det slår mig i skrivande stund. Det är så jag håller på att hoppa av stolen jag sitter på.
Arslet rycker!
(vänster skinka) och om det inte slutar snart så kommer jag ta i med hårdhandskarna!
Det började igår, kom krypande, vet inte riktigt när. Till en början var det lite småroligt faktiskt.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att det skulle försvinna med lite träning. Men när träningen väl var slut och jag slog mig ner i soffan med en drink så var pinan än värre!
Det var det första som slog mig när jag vaknade denna morgon, det kändes i varje tramptag jag tog på cykeln på väg med barnen till dagis, det slår mig i skrivande stund. Det är så jag håller på att hoppa av stolen jag sitter på.
Arslet rycker!
(vänster skinka) och om det inte slutar snart så kommer jag ta i med hårdhandskarna!
Filmhistoriens finaste repliker
För att glädja en av mina kära bröder kommer här lite av de finaste replikerna i filmhistorien:
"Back there I could fly a gunship, I could drive a tank, I was in charge of million dollar equipment, back here I can't even hold a job PARKING CARS!"
-Why did they pick you? Because you like to fight?
-I'm expendable.
-What mean expendable?
-It's like someone invites you to a party and you don't show up. It doesn't really matter.
-What's that?
-It's blue light.
-What does it do?
-It turns blue...
-Are you bringing in any weapons?
-Of course not.
-You're not changin' anything...
"Back there I could fly a gunship, I could drive a tank, I was in charge of million dollar equipment, back here I can't even hold a job PARKING CARS!"
-Why did they pick you? Because you like to fight?
-I'm expendable.
-What mean expendable?
-It's like someone invites you to a party and you don't show up. It doesn't really matter.
-What's that?
-It's blue light.
-What does it do?
-It turns blue...
-Are you bringing in any weapons?
-Of course not.
-You're not changin' anything...
Filmtajm! - This is disapointment!
Onsdagkväll. Planerad sedan ett par dagar tillbaka. A var inte tipp topp i form. Fortfarande sviter från..... ja gud vet vad egentligen. Men hon var hemma denna dag - och det är inget klent virke vi snackar om!
Jag hade en planerad vilodag från träningen. Mycket stod på spel. Som en liten ankfamilj styrde jag och barnen kosan mot Begga C - på väg för att hyra den blodigaste filmen sedan gladiator.
Månader och åter månader av lovord som matat det förväntansfulla filmmonstret som bor i mig. Nu äntligen ligger den på bordet. Jag slits mellan en avgrundsdjup önskan att få kasta skivan i spelarens släde och köra fastplay - och de karaktärsdanande minuterna av väntan.
När A väl, smidigt som en katt, lagt sig tillrätta i divanen och jag placerat min lekamen intill henne så var spänningen i rummet stoftifierad så till den milda grad att man kunnat färglägga den i allsköns färger. Mest trolig skulle den bli bloooodfärgad.....
Döm om min övervåning när filmen börjar och det visar sig vara det värsta av dravel jag sett. Allt faller på sin egen orimlighet i filmens handling. Redan de första minuterna börjar regissören treva efter grässtrån att hålla sig kvar i genom att exponera det täckta könets övre genitala delar filmat med en höghastighetskamera - spännande om man är 12 år kanske!
Jag säger inte att jag är någon kampkonstexpert - men det är jag :-) Ingen har nog blivit så grov utan motståndsträningen som dessa grabbar. Tillgången på optimerad kost osv har jag ingen aning om, men mina surt förvärvade 2 kilo muskler har tagit långt tid av grenspecifik träning att forma. Dessutom går de i ofärskämt bra form ut i strid. Börjar min avundsjuka lysa igenom tro? Ja men jag menar, hur verkligt är det?!
Ja men just ja! Den bygger ju på en myt och kanske en liten halvsanning. Så längre in i filmen när handling, blod och intrig är inne på andra andningen så låter jag mig hänföras som en riktigt filmälskare bör.
Underbara scener där realtime blandas med ultrarapid och blod blandas med svettiga byggarkroppar i minimala kalsonger. En stridsteknik som tycks mer sofistikerad än någon asiatisk kampform och kampanda jag någonsin hört talas om. En intrig om kungadömet och jungfrulig oskuld...... ehhhh....kanske inte så mycket oskuld men vaffan, det passade bra att skriva.
En helt klart manlig film med ett så stort och gastkramande slut som man kan önska. Efter att nästan ha sargat en av soffkuddarna svårt i all oro för hur det ska gå för spartanerna så kan jag pusta ut - slaget är vunnet trots att vi aldrig sett den faktiska slutet.
Vacker filmatisering av något som kan ha hänt i en sedan länge svunnen tid! När filmen mognat i mitt minne under natten kan jag inte annat än säga "-Faan vad bra!"
Oj vilken kovändning jag gjorde...
"Give them nothing, but take from them everything!"
Jag hade en planerad vilodag från träningen. Mycket stod på spel. Som en liten ankfamilj styrde jag och barnen kosan mot Begga C - på väg för att hyra den blodigaste filmen sedan gladiator.
Månader och åter månader av lovord som matat det förväntansfulla filmmonstret som bor i mig. Nu äntligen ligger den på bordet. Jag slits mellan en avgrundsdjup önskan att få kasta skivan i spelarens släde och köra fastplay - och de karaktärsdanande minuterna av väntan.
När A väl, smidigt som en katt, lagt sig tillrätta i divanen och jag placerat min lekamen intill henne så var spänningen i rummet stoftifierad så till den milda grad att man kunnat färglägga den i allsköns färger. Mest trolig skulle den bli bloooodfärgad.....
Döm om min övervåning när filmen börjar och det visar sig vara det värsta av dravel jag sett. Allt faller på sin egen orimlighet i filmens handling. Redan de första minuterna börjar regissören treva efter grässtrån att hålla sig kvar i genom att exponera det täckta könets övre genitala delar filmat med en höghastighetskamera - spännande om man är 12 år kanske!
Jag säger inte att jag är någon kampkonstexpert - men det är jag :-) Ingen har nog blivit så grov utan motståndsträningen som dessa grabbar. Tillgången på optimerad kost osv har jag ingen aning om, men mina surt förvärvade 2 kilo muskler har tagit långt tid av grenspecifik träning att forma. Dessutom går de i ofärskämt bra form ut i strid. Börjar min avundsjuka lysa igenom tro? Ja men jag menar, hur verkligt är det?!
Ja men just ja! Den bygger ju på en myt och kanske en liten halvsanning. Så längre in i filmen när handling, blod och intrig är inne på andra andningen så låter jag mig hänföras som en riktigt filmälskare bör.
Underbara scener där realtime blandas med ultrarapid och blod blandas med svettiga byggarkroppar i minimala kalsonger. En stridsteknik som tycks mer sofistikerad än någon asiatisk kampform och kampanda jag någonsin hört talas om. En intrig om kungadömet och jungfrulig oskuld...... ehhhh....kanske inte så mycket oskuld men vaffan, det passade bra att skriva.
En helt klart manlig film med ett så stort och gastkramande slut som man kan önska. Efter att nästan ha sargat en av soffkuddarna svårt i all oro för hur det ska gå för spartanerna så kan jag pusta ut - slaget är vunnet trots att vi aldrig sett den faktiska slutet.
Vacker filmatisering av något som kan ha hänt i en sedan länge svunnen tid! När filmen mognat i mitt minne under natten kan jag inte annat än säga "-Faan vad bra!"
Oj vilken kovändning jag gjorde...
"Give them nothing, but take from them everything!"
Senil bulimiker
Det stämmer! Min diagnos sedan långt tillbaka - äter och äter, men glömmer att spy.
På tiden när det begav sig, gav jag mig själv alltid en ärlig chans att förbättra odsen för en snyggare badfysik varje vår. Med hjälp av tidiga mornar och solskensförgyllda morgonpromenader långt innan till och med den mest morgonpigge byggarbetaren gnuggat sanden ur ögonen så lyckades jag kapa bort ett eller annat hekto.
På senare da´r har gnistan lyst med sin frånvaro och vårsolens strålar har helt enkelt fått klara sig utan min medverkan. Nu kräver solen och sommarformen min närvaro igen men morgontrötthetens grepp är alltför starkt.
Om jag inte lyckas med mina cykelturer till och från grottan, sena sommarkvällar, så överväger jag att ändra kosten. Det är dock inte så enkelt att veta vad som är vad i dietdjungeln...
Tatuering numero three - men ingen bad ass...
Idag, aprox 12:20, bokade jag tid för min tredje tatuering. Men vänta nu! Spola tillbaka bandet!
"gnireutat ejdetr nim röf dit gaj..." (äh, det är bara skitnördigt att försöka illustrera hur man spolar tillbaka).
Nå väl. För att vara på min säkra sida så kan vi gå tillbaka ett år i tiden, drygt. Att modifiera kroppen med en tatuering var som att skända kroppen. Utan att skylla från mig, men hade det inte varit för A så hade den uppfattningen fortfarande varit en högt värderad sådan.
Men av någon anledning så kom jag på andra tankar. Och eftersom jag har två (nåja, tre egentligen) personer i mitt liv som jag skulle kunna hedra så kände jag att det inte skulle bli en tatuering utan baktanke, utan känsla, något som skulle komma att sakna betydelse framgent.
Eftersom det finns två att hedra föll tankarna på två tatueringar. Det stod rätt klart att deras namn skulle bli temat. Jag tror inte det finns ett teckensnitt, eller font om man vill säga, som undsluppit att skriva barnens namn.
Till slut trodde jag att jag hade allt klart, hur det skulle färgläggas och vilket teckensnitt som gällde. Väl hos tatueraren så skedde den sista modifieringen och saken var klar.
Med orden från en god vän till lika hobbybuilder som tatuerat halva kroppen, och A´s reaktion färskt i minnet, placerade jag kroppen i den gamla tandläkarstolen. "Det här är en bagatell", "det finns tjejer som har klarat det här" är bara några av tankarna som flög genom min lilla hjärna.
Men när nålen, likt en slö morakniv, fick min högra arm i besittning visste jag att Ami i Miami Ink inte på något vis ljugit när han sa "-Man ska ha gjort sig förtjänt av sin tatuering"! Smärta är vekhet som lämnar kroppen", intalade jag mig och med en bedragande snålhet tänkte jag att ju kortare tid det tar, desto mindre dyrt blir det.
När kroppen sedan riste som om jag hade feber insåg jag att kroppen tar beydligt mer stryk än jag hade räknat med. I stundens hetta var jag glad att barnen inte heter Maximilian och Mathilda.
Men smärtans ansikte falnar i minnet och nu har jag bestämt mig för en tredje alltså. Någon dag i en snar framtid är min av naturen komna rygg ett minne blott. Denna gång blir det ett "tryck" som helt saknar innebörd, det blir bara något jag tycker ser estetiskt rätt ut. Nja, kanske inte riktigt ändå...
Färgsättning blir detsamma, tribalen som börjar med en begynnande svans blir till två grenar som sedan "flätar sig åt varsit håll". Jag gillar att tänka på den som en hedrande symbol mina barn - again. Den symboliserar familjens ursprung och att våra liv alltid kommer vara sammanflätade (hoppas jag). Men det kommer dock inte bli någon utmaning för tatuerings-Kenta.
Om det, mina förväntningar till trots, blir dåligt så blir det inte så dåligt som denna :-)
"gnireutat ejdetr nim röf dit gaj..." (äh, det är bara skitnördigt att försöka illustrera hur man spolar tillbaka).
Nå väl. För att vara på min säkra sida så kan vi gå tillbaka ett år i tiden, drygt. Att modifiera kroppen med en tatuering var som att skända kroppen. Utan att skylla från mig, men hade det inte varit för A så hade den uppfattningen fortfarande varit en högt värderad sådan.
Men av någon anledning så kom jag på andra tankar. Och eftersom jag har två (nåja, tre egentligen) personer i mitt liv som jag skulle kunna hedra så kände jag att det inte skulle bli en tatuering utan baktanke, utan känsla, något som skulle komma att sakna betydelse framgent.
Eftersom det finns två att hedra föll tankarna på två tatueringar. Det stod rätt klart att deras namn skulle bli temat. Jag tror inte det finns ett teckensnitt, eller font om man vill säga, som undsluppit att skriva barnens namn.
Till slut trodde jag att jag hade allt klart, hur det skulle färgläggas och vilket teckensnitt som gällde. Väl hos tatueraren så skedde den sista modifieringen och saken var klar.
Med orden från en god vän till lika hobbybuilder som tatuerat halva kroppen, och A´s reaktion färskt i minnet, placerade jag kroppen i den gamla tandläkarstolen. "Det här är en bagatell", "det finns tjejer som har klarat det här" är bara några av tankarna som flög genom min lilla hjärna.
Men när nålen, likt en slö morakniv, fick min högra arm i besittning visste jag att Ami i Miami Ink inte på något vis ljugit när han sa "-Man ska ha gjort sig förtjänt av sin tatuering"! Smärta är vekhet som lämnar kroppen", intalade jag mig och med en bedragande snålhet tänkte jag att ju kortare tid det tar, desto mindre dyrt blir det.
När kroppen sedan riste som om jag hade feber insåg jag att kroppen tar beydligt mer stryk än jag hade räknat med. I stundens hetta var jag glad att barnen inte heter Maximilian och Mathilda.
Men smärtans ansikte falnar i minnet och nu har jag bestämt mig för en tredje alltså. Någon dag i en snar framtid är min av naturen komna rygg ett minne blott. Denna gång blir det ett "tryck" som helt saknar innebörd, det blir bara något jag tycker ser estetiskt rätt ut. Nja, kanske inte riktigt ändå...
Färgsättning blir detsamma, tribalen som börjar med en begynnande svans blir till två grenar som sedan "flätar sig åt varsit håll". Jag gillar att tänka på den som en hedrande symbol mina barn - again. Den symboliserar familjens ursprung och att våra liv alltid kommer vara sammanflätade (hoppas jag). Men det kommer dock inte bli någon utmaning för tatuerings-Kenta.
Om det, mina förväntningar till trots, blir dåligt så blir det inte så dåligt som denna :-)
Ett dagsverk
Efter en dag på jobbet med allt vad det innebär känner man sig som ett svart får som bara gnäller.
http://www.snabbstart.com/film/42ed2941e4
http://www.snabbstart.com/film/42ed2941e4
Oproffsigt - vår nya profession
Är det bara jag - eller håller vårt servicesammhälle på att bli riktigt usla på att ge service?!
Hur ska jag som konsument kunna veta...
...att Erikshjälpen har öppet tis-fre 09:00-16:00 när det på hemsidan står 07:00-16:00?
...att jag inte ska få några fler paket från Go´boken, eller dylikt, när jag inte får någon bekräftelse på min uppsägning?
...att bilen jag lämnade in på verkstad för service verkligen har fått ny färsk olja och fina sprakande tändstift?
Eller varför ska det vara så att ett företag jag ringer som har som tjänst att jag kan lämna mitt nummer, om jag inte har möjlighet att vänta tills det är min tur, aldrig ringer upp? Blev det fel bara den gången kanske?
Man köper en platt-TV. Väl hemma upptäcker vi som sitter i soffan att en pixel gått sönder. Vid återlämnandet så försäkras man som konsument att samma fel absolut inte uppstår på den nya luman. "Det inträffar inte en gång till". Dock visar det sig efter idogt påtryckande om att få se nästa tv att det mycket riktigt inte inträffar på två utan snarare på fyra tv-apparater! Eller blev det fel kanske bara den, hmmm.... de fyra gångerna?
Jag köper en ny telefon, vi kan kalla den Sony Ericsson W200i. Efter två samtal och fyra sms så har knapparna på sex av tolv tangenter spruckit mitt itu. Jo just det, frugan köpte en exakt likadan (för vi har ju likadana träningsoveraller oxå) en vecka tidigare där knapparna ocså sprack. Men det kanske blev fel bara den gången, fast för oss båda?!
Så frågan är ju. Blev det fel bara den gången?
"Om du gör jobbet rätt första gången blir jobbet gjort. Om du gör jobbet fel fjorton gånger skapar du fler arbetstillfällen."
Fiftheen minutes of Fame
En av de bästa bloggarna - no questions asked - har äntligen fått sina femton minuter i rampljuset - för andra gången i rad!
Först som arrangör av lag-tennis SM i 2007 och nu som fotbollsman. Inte nog med det, det har blivit TVÅ enastående framträdande i Sveriges Radio P4.
För att summera
Johan Thunberg
"Det är ju ett jämlikt samhälle..."
Bruno the Bjärv
TV-aholic (?)
"Det känns bekant" - Johan i ett nötskal
"Det är en lite småstressig tillvaro" (men vad jobbigt det är att ta hand om en lägenhet, annat blir det när vi skaffar ungar - då får vi hur mycket tid som helst)
(konstpaus) "Gimme more" - Britney Spears (U dirty ol´...!)
Lyx och glamour
Ferrari-bilar
Pedikyr och manikyr
Det kan ju finnas fotbollsfruar i ett damlag
Man kanske får styra upp det
Regelbok
Blogga känns viktigt
Det är skillnad på manlig och kvinnlig fotboll
Damfotboll är ju underbart att se på - jag menar, att få tjugotvå damer springa omkring på fotbollsplanen, det är ju bara possitivt!
Läge för konflikter
Det finns inte så mycket att klaga på
Jag hoppas hon sitter i ett kundsamtal eller nånting
Man kanske kan hålla tummarna för någon annans flickvän
Puh, vilken tur att de sände det i sin helhet - annars vet man aldrig hur de har kunnat vinkla det!
Lycka till med lägenheten gubben!
Bling bling by Opel
Gatans stolthet, frugans skräck - kärt sorgebarn har många namn.
Men ett är iallafall säkert - jag kommer inte åka någon förbi obemärkt nu i sommar när jag cruisar down town Sörberge på väg i min nykittade, upphottade Opel Astra på väg till Studion för ett gastkramande benpass.
Det är tyska muskler mot japanska bålgetingar
Det är fyra cylindrar mot nylagd asfalt
Det är bättringsfärg mot plastig krom
Det är - bling bling by Opel!
Simlektioner och religionskunskap
För inte första gången läser jag i Sundsvalls Tidning om kvinnliga muslimer som vill lära sig simma.
Ingen konst - det finns fullt med simkunniga människor i detta land som borde kunna ställa upp som hjälp.
Men det är inte där skon klämmer.
På grund av någon eller några "paragrafer" i deras lärobok står det simkunskap ska ske enskilt från män.
För att citera;
"Vissa får inte bada tillsammans med män på grund av sin religion, medan vissa tycker att det bara är obehagligt."
Jag är ju bara lekman. Men what could possibly gå fel om man som kvinna badar med män? Jag menar religionsvis? Och vad är det som är så obehagligt med att vistas med män? Finns det några särskilda "typer" av män som befinner sig på badhus som upplevs som obehagliga? Är jag kanske obehaglig? Jag brukar ju åka med familjen och bada nu och då - jag kanske utsätter andra för starkt obehag?
Vilka skuldkänslor jag får...
Tillbaka till obehagskänslorna. Om det är så obehagligt med män så är det ju, all rim och reson till trots, en fantastisk insats att kunna trycka bort sina känslor totalt och skaffa en så där 12-13 ungar med en man.
Men som sagt, jag är ju bara lekman...
Ingen konst - det finns fullt med simkunniga människor i detta land som borde kunna ställa upp som hjälp.
Men det är inte där skon klämmer.
På grund av någon eller några "paragrafer" i deras lärobok står det simkunskap ska ske enskilt från män.
För att citera;
"Vissa får inte bada tillsammans med män på grund av sin religion, medan vissa tycker att det bara är obehagligt."
Jag är ju bara lekman. Men what could possibly gå fel om man som kvinna badar med män? Jag menar religionsvis? Och vad är det som är så obehagligt med att vistas med män? Finns det några särskilda "typer" av män som befinner sig på badhus som upplevs som obehagliga? Är jag kanske obehaglig? Jag brukar ju åka med familjen och bada nu och då - jag kanske utsätter andra för starkt obehag?
Vilka skuldkänslor jag får...
Tillbaka till obehagskänslorna. Om det är så obehagligt med män så är det ju, all rim och reson till trots, en fantastisk insats att kunna trycka bort sina känslor totalt och skaffa en så där 12-13 ungar med en man.
Men som sagt, jag är ju bara lekman...
Shot it up, shot it in...
Ikväll kl 19:04 på sporthallen är det uppkast!
Dragons vs. Södertälje Kings
Finalfeber!
Det ska bli rätt skoj att kolla på korgboll måste jag medge. Det var riktigt längesedan jag var på någon match. I våra unga dar så fick frugan en hel del biljetterså då var vi och hejade på Leslie Myrtill, Goran och Nonas.
Ja! Vi ska ju dessutom på tacos hos initativtagarna innan. Roligt initiativ!
Det blir bra för A dessutom (hoppas jag). Lite annat att tänka på, sova en hel natt och förhoppningsvis så kan hon koppla av lite imorgon bitti.
Men tills dess,
Shot it up, shot it in, it´s The Dragons, The Dragons!
Ps. Eder skribent var med i Melody MC´s musikvideo av denna kampsång då det fortfarande begav sig. Men säg inget till nån!
Dragons vs. Södertälje Kings
Finalfeber!
Det ska bli rätt skoj att kolla på korgboll måste jag medge. Det var riktigt längesedan jag var på någon match. I våra unga dar så fick frugan en hel del biljetterså då var vi och hejade på Leslie Myrtill, Goran och Nonas.
Ja! Vi ska ju dessutom på tacos hos initativtagarna innan. Roligt initiativ!
Det blir bra för A dessutom (hoppas jag). Lite annat att tänka på, sova en hel natt och förhoppningsvis så kan hon koppla av lite imorgon bitti.
Men tills dess,
Shot it up, shot it in, it´s The Dragons, The Dragons!
Ps. Eder skribent var med i Melody MC´s musikvideo av denna kampsång då det fortfarande begav sig. Men säg inget till nån!
Peptalk
"Nä, jag brukar köra på känsla....", jag åtekommer till det där.....
Igår när jag stulit tillräckligt med tid från min arbetsgivare och flexat ut kl 16:00 så rattade jag det tyska sorgebarnet mot templet. Fortfarande trött efter de senaste nätternas sviter kände jag att framsida lår kanske inte var det rätta passet idag. Max-set å allt! Nä fyfan hellskotta. "Det får bli lite disco idag", tänkte jag.
Men väl anlänt till studion så möter jag allas vår Bengt. Sannerligen en livsbejakande människa som säkert uppfattas som oseriös av många. Men han liksom SAK-Bosse (vila i frid) har faktiskt en hel del filosofiska uppslag när dimman lagt sig.
Vad är han, 51 år? Och har som mål i år att komma i riktigt bra form till sommaren. Till saken hör att han sitter där i soffan där man alltid hittar honom och ser ut att vara i hygglig form faktiskt. Biceps formligen hänger men låter ingen misstas för omvänt gäddhäng.
Efter en kort pratstund så är min trötthet som bortblåst. Under tiden som jag är inne hos brottarna och byter stass så tänker jag på vad jag skulle sagt till Bengt i början av vårt samtal - om jag inte ständigt blivit avbruten av hans insiktsfulla ord.
"Nä, jag brukar köra på känsla. Skulle ha kört framsida lår men är lite trött, så jag tror jag kör nåt lättare". Men det känns plötsligt inte aktuellt längre. Man kanske inte ska känna efter så förbannat jämt..... Hugg i ba´!
Efter ett fruktansvärt pyramid-cirkeltränings-a-la-max-set pass så kan jag inget annat göra än att känna efter idag!
Igår när jag stulit tillräckligt med tid från min arbetsgivare och flexat ut kl 16:00 så rattade jag det tyska sorgebarnet mot templet. Fortfarande trött efter de senaste nätternas sviter kände jag att framsida lår kanske inte var det rätta passet idag. Max-set å allt! Nä fy
Men väl anlänt till studion så möter jag allas vår Bengt. Sannerligen en livsbejakande människa som säkert uppfattas som oseriös av många. Men han liksom SAK-Bosse (vila i frid) har faktiskt en hel del filosofiska uppslag när dimman lagt sig.
Vad är han, 51 år? Och har som mål i år att komma i riktigt bra form till sommaren. Till saken hör att han sitter där i soffan där man alltid hittar honom och ser ut att vara i hygglig form faktiskt. Biceps formligen hänger men låter ingen misstas för omvänt gäddhäng.
Efter en kort pratstund så är min trötthet som bortblåst. Under tiden som jag är inne hos brottarna och byter stass så tänker jag på vad jag skulle sagt till Bengt i början av vårt samtal - om jag inte ständigt blivit avbruten av hans insiktsfulla ord.
"Nä, jag brukar köra på känsla. Skulle ha kört framsida lår men är lite trött, så jag tror jag kör nåt lättare". Men det känns plötsligt inte aktuellt längre. Man kanske inte ska känna efter så förbannat jämt..... Hugg i ba´!
Efter ett fruktansvärt pyramid-cirkeltränings-a-la-max-set pass så kan jag inget annat göra än att känna efter idag!
Bonus pater familia
Nu börjar de där senimentala, klichéomspunna inläggen komma.
Som i ett töcken vaknar jag på mornarna. Trött som aldrig förr. För de av er (för att försvenska ett amerikanskt sätt att prata på) som känner mig sedan gammalt vet att när John Blund kämpar på med hela världens barn så brukar jag välja toalettgolvet för en stunds återhämtning så jag kan fortsätta umgås med mina vänner och bekanta.
När sedan morgonen gryr har jag varit uppe i god tid för att väcka tuppen. "Ingen trött och tristen såhär på morgonkvisten", har varit mitt motto.
Men på senare år, utan att botanisera bland alla de orsaker som kan finnas, så har jag på nåt sätt lyckats vända hela smeten - på gott och ont.
När allt kommer omkring, och oavsett hur trött jag må vara, så är alltid lyckan att få ha en så underbar familj som jag har. Tänk vad fantastiskt oförstörda barnen är.
Min äldsta dotter från mitt första äktenskap (för att citera en väl okänd glad och trevlig gringubbe) riktigt lyser när hon utvecklas, när hon får göra något hon älskar. Vit som en snö och så oskuldsfull.
Min första son har en otroligt fin egenskap att verka kunna glädjas åt allt. Han kan sussa i djupaste REM-sömn för att sedan vakna med ett knyck, bränna av det bredaste leendet jag sett, slå upp ögonen och se mer vaken ut än killen i Visin-reklamen.
Det är som damerna älskar att skylta om på dagvården (daycare på engelska borde väl bli dagvård?).
"Ett barn är som en tom flaska, livet fyller flaskan."
Även om det kanske inte alltid märks så håller jag på att kämpa stjärten av mig för att fylla den delen av flaskan på bästa sätt. Mitt mål från denna dagen är att barnen ska bli allt jag är - men myyyyycket bättre.
"Det är lättare att ljuga för sig själv, än att ljuga för andra" That´s my koan. Från och med nu, så är det min koan.
Jag hoppas jag ska kunna vara bonus pater familia i mina barns - och min frus - ögon.
Som i ett töcken vaknar jag på mornarna. Trött som aldrig förr. För de av er (för att försvenska ett amerikanskt sätt att prata på) som känner mig sedan gammalt vet att när John Blund kämpar på med hela världens barn så brukar jag välja toalettgolvet för en stunds återhämtning så jag kan fortsätta umgås med mina vänner och bekanta.
När sedan morgonen gryr har jag varit uppe i god tid för att väcka tuppen. "Ingen trött och tristen såhär på morgonkvisten", har varit mitt motto.
Men på senare år, utan att botanisera bland alla de orsaker som kan finnas, så har jag på nåt sätt lyckats vända hela smeten - på gott och ont.
När allt kommer omkring, och oavsett hur trött jag må vara, så är alltid lyckan att få ha en så underbar familj som jag har. Tänk vad fantastiskt oförstörda barnen är.
Min äldsta dotter från mitt första äktenskap (för att citera en väl okänd glad och trevlig gringubbe) riktigt lyser när hon utvecklas, när hon får göra något hon älskar. Vit som en snö och så oskuldsfull.
Min första son har en otroligt fin egenskap att verka kunna glädjas åt allt. Han kan sussa i djupaste REM-sömn för att sedan vakna med ett knyck, bränna av det bredaste leendet jag sett, slå upp ögonen och se mer vaken ut än killen i Visin-reklamen.
Det är som damerna älskar att skylta om på dagvården (daycare på engelska borde väl bli dagvård?).
"Ett barn är som en tom flaska, livet fyller flaskan."
Även om det kanske inte alltid märks så håller jag på att kämpa stjärten av mig för att fylla den delen av flaskan på bästa sätt. Mitt mål från denna dagen är att barnen ska bli allt jag är - men myyyyycket bättre.
"Det är lättare att ljuga för sig själv, än att ljuga för andra" That´s my koan. Från och med nu, så är det min koan.
Jag hoppas jag ska kunna vara bonus pater familia i mina barns - och min frus - ögon.
Rymdbajs
Om man säger att Gud gråter när det regnar, kan man då säga att han bajsar när det ramlar ner rymdskrot på Moder jord?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2142202.ab
Eller är det människan som skräpar ner som vanligt? Kan det kallas retroaktiv nedskräpning?
http://www.nanok.com/rsk/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2142202.ab
Eller är det människan som skräpar ner som vanligt? Kan det kallas retroaktiv nedskräpning?
http://www.nanok.com/rsk/
Hype och favorisering
Hur kommer det sig att Henrik Jansson spöar skiten ur Pierre Chamoun på MTGP? Pierre som placerat sig bättre de senaste tävlingarna och dessutom kom 2:a på Arnold Am senast?
Henrik har en.......fin, fysik. Men Pierre har liksom, mer, fysik.
(Pierre till vänster, Henrik till höger)
Hur kommer det sig att någon eller några katter alltid "blir över" efter en kull?
Hur kommer det sig att vissa kommer undan med vad som helst på jobbet, i skolan, i föreningen, U name it, medan andra inte kommer nån vart?
Hur kommer det sig att jag skriver nåt som intresserar ingen?
"Underskatta aldrig styrkan hos väldigt korkade människor, speciellt när de är många."
Henrik har en.......fin, fysik. Men Pierre har liksom, mer, fysik.
(Pierre till vänster, Henrik till höger)
Hur kommer det sig att någon eller några katter alltid "blir över" efter en kull?
Hur kommer det sig att vissa kommer undan med vad som helst på jobbet, i skolan, i föreningen, U name it, medan andra inte kommer nån vart?
Hur kommer det sig att jag skriver nåt som intresserar ingen?
"Underskatta aldrig styrkan hos väldigt korkade människor, speciellt när de är många."
Leaving, on a jetplane...
...Don´t know when I´ll be back again!
γεια!
Vad göra då man går i väntans tider på att få åka på den planerade resan till Kreta? Varför inte lära sig lite extra om grekernas kultur så man kan passa på att föra läran vidare till barnen?!
Basen i alla grekers kost baseras på yoghurt och oliver.
Som måltidsdryck dricker de Ouzo.
Solskydd är bara för veka nordbor.
Det springer runt en massa herrelösa hundar som är i sämre form än allas vår favorite pet - Cujo
Nu är det bara........ jättelänge kvar tills vi åker till Griiiiis!
γεια!
Vad göra då man går i väntans tider på att få åka på den planerade resan till Kreta? Varför inte lära sig lite extra om grekernas kultur så man kan passa på att föra läran vidare till barnen?!
Basen i alla grekers kost baseras på yoghurt och oliver.
Som måltidsdryck dricker de Ouzo.
Solskydd är bara för veka nordbor.
Det springer runt en massa herrelösa hundar som är i sämre form än allas vår favorite pet - Cujo
Nu är det bara........ jättelänge kvar tills vi åker till Griiiiis!
Sambo/särbo
Det där med att vara särbo skulle för mig vara rent ut sagt förödande, ur ett hälsoperspektiv.
Under de tio år - jepp, ten it is, vi firade arslet av oss i fredags (återkommer om detta) - så har jag varje gång, alltså VARJE gång, legat sömnlös så fort hon lämnat hemmets trygga sköte. Det verkar som att jag
1. blir fylld med energi
2. fylls av en tomhet större än Marianergraven
I ett tappert försök ska jag ge mig på att reda ut orsak och verkan.
Fru åker iväg på jobbresa. Make blir kvar hemma. Kvällen kommer och kroppen jobbar på högvarv. Make till pigghet som sällan skådas under resterande del av året.
Jag ligger vaken in på sena natta utan en tillstymelse till lägre hjärtrytm. Morgonen efter och resten av den dagen följs av outgrundlig trötthet efter tre till fyra timmars orolig sömn.
Vad skulle särboskap innebära för mig? Skulle insomnia vara ett allmäntillstånd för mig?
Nä, tacka vet jag att få somna in vid gummans sida varje kväll.
Ska jag hitta något positivt så skulle jag nog bli av med några överflödiga kilon till följd av att ha somnat i maten dagarna i ända.
Under de tio år - jepp, ten it is, vi firade arslet av oss i fredags (återkommer om detta) - så har jag varje gång, alltså VARJE gång, legat sömnlös så fort hon lämnat hemmets trygga sköte. Det verkar som att jag
1. blir fylld med energi
2. fylls av en tomhet större än Marianergraven
I ett tappert försök ska jag ge mig på att reda ut orsak och verkan.
Fru åker iväg på jobbresa. Make blir kvar hemma. Kvällen kommer och kroppen jobbar på högvarv. Make till pigghet som sällan skådas under resterande del av året.
Jag ligger vaken in på sena natta utan en tillstymelse till lägre hjärtrytm. Morgonen efter och resten av den dagen följs av outgrundlig trötthet efter tre till fyra timmars orolig sömn.
Vad skulle särboskap innebära för mig? Skulle insomnia vara ett allmäntillstånd för mig?
Nä, tacka vet jag att få somna in vid gummans sida varje kväll.
Ska jag hitta något positivt så skulle jag nog bli av med några överflödiga kilon till följd av att ha somnat i maten dagarna i ända.
Jaha?!
Så har man då tagit oskulden och börjat blogga.
Vad kommer jag skriva om?
Troligvist saker som engagerar mig och ett och annat knasigt inlägg.
Så........ Välkommen!
