Några tankar om utrikesresor...
Var ska man dra gränsen för vad som är sunt förnuft och inte?
Redan vid incheckning av bagage och visitering börjar idiotin. Barnen får inte ha keps på sig och jag måste ta av mig det enda som är av metall - det alldeles uppenbara - en klocka. Inga vätskor får tas med, nä gud bevare, det kan ju vara bensin eller andra brandfarliga vätskor eller cyror.
Inte ens en oöppnad läskeflaska får tas med. Jag kan ju ha sådan utrustning för buljettering och förslutning av korkar med mera. Ta mej fan skulle det inte vara förbjudet att ta med papper och liknande också. Man kan ju papercutta ihäl någon...
Och var har all gästvänlighet tagit vägen? Det är inte gästvänligt att truga på någon om att man vill ha denne som betalande kund. Nä, gästvänlighet är att stilla fråga om man kan få mätta några utsvultna magar. Och sedan överraska den eller de som väljer att äta på den restaurangen med en brakmiddag och lite gott lull-lull.
På ingen va de restauranger vi ätit på har vi fått det där goda brödet och den dära underbara tzatsikin som en lite aptitretare. Nä. man har fått beställa yoghurt, gurka, vitlök mm för ca 35 spänn och hoppats på att det kommer bröd också. Förr så har vi alltid fått det innan.
Dessutom så är det bara på restaurangen där vi bodde som vi fick lite Ouzo efter måltiden tillsammans med räkningen.
Om man frågar på bussen om dess destination så har man bara fått grymtande svar, eller om man bett om att få kolla på en vara i en butik så har svaret ofta varit detsamma. Vinnaren i denna kategori vanns av ett bageri jag var in på när en kväll hade gett mig ut i stadsvimlet för att handla lite förnödenheter.
Jag kommer in på bageriet och möts av en blicken från en något äldre herre. Till en början flinar han men inser nog att det här blekfisen kan inte vara från trakterna. Jag går fram till disken och kaarn bara ignorerar mig - i flera minuter!
Ok, jag kan förstå dem. Här kommer vi högljuda nordbor och ska ha allt på fat för vi har "semester". Och om sanningen ska fram så blir jag förbannad bara jag ser EN stockholmare här...
Redan vid incheckning av bagage och visitering börjar idiotin. Barnen får inte ha keps på sig och jag måste ta av mig det enda som är av metall - det alldeles uppenbara - en klocka. Inga vätskor får tas med, nä gud bevare, det kan ju vara bensin eller andra brandfarliga vätskor eller cyror.
Inte ens en oöppnad läskeflaska får tas med. Jag kan ju ha sådan utrustning för buljettering och förslutning av korkar med mera. Ta mej fan skulle det inte vara förbjudet att ta med papper och liknande också. Man kan ju papercutta ihäl någon...
Och var har all gästvänlighet tagit vägen? Det är inte gästvänligt att truga på någon om att man vill ha denne som betalande kund. Nä, gästvänlighet är att stilla fråga om man kan få mätta några utsvultna magar. Och sedan överraska den eller de som väljer att äta på den restaurangen med en brakmiddag och lite gott lull-lull.
På ingen va de restauranger vi ätit på har vi fått det där goda brödet och den dära underbara tzatsikin som en lite aptitretare. Nä. man har fått beställa yoghurt, gurka, vitlök mm för ca 35 spänn och hoppats på att det kommer bröd också. Förr så har vi alltid fått det innan.
Dessutom så är det bara på restaurangen där vi bodde som vi fick lite Ouzo efter måltiden tillsammans med räkningen.
Om man frågar på bussen om dess destination så har man bara fått grymtande svar, eller om man bett om att få kolla på en vara i en butik så har svaret ofta varit detsamma. Vinnaren i denna kategori vanns av ett bageri jag var in på när en kväll hade gett mig ut i stadsvimlet för att handla lite förnödenheter.
Jag kommer in på bageriet och möts av en blicken från en något äldre herre. Till en början flinar han men inser nog att det här blekfisen kan inte vara från trakterna. Jag går fram till disken och kaarn bara ignorerar mig - i flera minuter!
Ok, jag kan förstå dem. Här kommer vi högljuda nordbor och ska ha allt på fat för vi har "semester". Och om sanningen ska fram så blir jag förbannad bara jag ser EN stockholmare här...
Kommentarer
Trackback
