Neanderthal

Imorgon är det dags för mitt andra besök hos tandläkaren med allt vad det innebär - sprutor i uppsjö och diverse handverktyg att skrapa med.

Men jag måste säga att jag är rätt glad att jag går ditt och tar itu med tänderna, men framför allt rädslan.

Jepp! Rädd as hell... eller ja, egentligen inte rädd. Jag är inte rädd för personalen direkt och smärta har jag upplevt ett par gånger tidigare... Men det är något med kombinationen smärta/mun som gör att jag hellre hoppar bungy jump utan det repet.

Hur som haver så tar jag mig, med droger i och för sig, dit och allt är faktiskt tack vare min underbara flickvän tillika fru.
Det låter kanske konstigt att jag tackar dig för att de gör illa mig - det blir lite som att tacka våldsbrottslingen för att man åker på däng - men utan dig hade jag A L D R I G kommit dit.